verkligheten flyger ifatt en.. Vem fångar mig när jag faller? Vem tänker ut allt det jag ska tänka ut för att dagen ska gå runt? Hur mycket kan man begära? Hur mycket förtjänar jag? Jag vet redan svaren och det tär på mig. Nu måste jag sova för att kunna hantera morgondagen. Vissa stunder vill jag bara somna in på riktigt ist. Enklare. Men.. thats life i guess. Ibland är ett mående inte bara hjärnans förtjänst. Det är också hur ens omgivning är. Men vi säger its all in my head så kan alla nötter få må bra. Jag vet ju endån trots allt hur det är på riktigt ?